Den heliga Birgitta är en av de mest kända kvinnorna i nordisk medeltid. Hon kom att påverka många människors liv både medan hon levde och även lång därefter. Birgitta är den ende personen från Norden som blivit helgonförklarad av påven. Birgitta föddes 1303 i en av rikets ledande adelsfamiljer. Hennes far var den kände lagmannen Birger Persson. När hon var 11 år dog hennes mor och hon fick flytta till sin moster. 1316, när Birgitta var 13 år, bestämde hennes far att hon skulle gifta sig med adelsmannen Ulf Gudmarsson, 18 år. Birgitta blev som 13-åring husfru på den stora gården Ulvåsa i Östergötland. Där fick hon under många år leda och sköta de praktiska sysslorna. Ulf och Birgitta fick åtta barn, fyra pojkar och fyra flickor. Birgitta har beskrivit hur hon uppfostrade sina barn. Hon kunde hota med ris, men använde det inte, hon kunde ge godsaker eller äpplen till barnen som belöning om de gjorde något bra. På Ulvåsa tog hon också hand om och hjälpte kvinnor som hamnat utanför samhället. Under en tid lämnade hon dock gården för att vara hovmästarinna hos kung Magnus och drottning Blanche. Hon fick bland annat i uppgift att uppfostra deras söner Erik och Håkan. Birgitta och Ulf gjorde pilgrimsresor till andra länder. De reste till Trondheim i Norge för att besöka den helige Olovs grav. De for till Santiago de Compostela i Spanien och den helige Jakobs grav, en resa som tog nästan ett år. Ulf blev sjuk under resan till Spanien. När han dog 1344 blev det en vändpunkt i Birgittas liv. På dödsbädden tog Birgitta hans vigselring och satte den på sitt finger. Hon hade redan tidigare haft syner där hon mött Kristus. Men nu fick hon stora uppenbarelser där Kristus talade direkt till henne. I en uppenbarelse sa Kristus: "Du ska vara min brud och mitt språkrör". Birgitta tog då av sig Ulfs ring för att visa att hon nu var vigd med en himmelsk person. 1349 for Birgitta ned till Rom för att få påvens tillstånd att bilda en klosterorden, en orden som skulle vara för både nunnor och munkar. Birgitta kom att bli kvar i Rom under resten av sitt liv. 1370 fick hon äntligen påvens tillstånd att bilda "Den helige frälsarens orden". Ett kloster började byggas i Vadstena efter Birgittas anvisningar. 1371 gjorde Birgitta en pilgrimsresa till det heliga landet. Resan tog hårt på hennes krafter och två år senare, 1373, dog hon. Hennes kropp fördes tillbaka till Sverige och Vadstena. 1391, den 7 oktober, Birgittadagen, blev hon förklarad som helgon av påven.