Vid genomfartsvägen längs kusten byggdes på 1200-talet ett hospital, Oknabäck. Hospitalet tog emot sjuka för vård, men framför allt. fungerade det som ett gästhärbärge. Det betyder att här kunde resande ta in för en natts vila. De bröder som bodde i hospitalet tog hand om de vägfarande och de sjuka.
1479 övertogs hela anläggningen av johanniterorden, en klosterorden med sitt ursprung i korstågstidens Jerusalem. Kyrkan byggdes ut till en stor, mäktig klosterkyrka. Flera hus som var viktiga för klostret uppfördes strax intill.
Kanske bodde ungefär femton munkar här plus ett antal lekbröder. Munkarna hade dagligen gudstjänster och tideböner i kyrkan. Klosterbröderna tog emot sjuka för vård. Johanniterna hade stora kunskaper i medicin och sjukvård. Man kan säga att de var utbildade sjukvårdare. Intill klostret fanns en trädgård med örter och växter till medicinerna. Dessutom fick resande ur alla samhällsklasser bo över i gästhärbärget. Tiggare och fattiga togs också om hand.
Johanniterna hade riddare inom sin orden. Säkert kom ordensriddare på besök då och då.
Klostrets lekbröder skötte allt det praktiska som var nödvändigt på ett kloster med hantverk, trädgårdsarbete, matlagning med mera.
Klostret ägde ett 20-tal gårdar i Mönsterås socken, där bönder betalade skatt till klostret.
I klosterkyrkan finns en märklig gravsten över riddaren Laurens Axelsson Tott (ej ordensriddare). På gravstenen står det att herr Laurens dog 1482, men det finns brev bevarade som han undertecknade på ett finländskt slott 1483. Står det fel på gravstenen eller har Laurens fru undertecknat breven med sin mans namnteckning för att dölja hans död? I vilket fall som helst dog herr Laurens vid en resa där han passerade Kronobäck.