Möt medeltiden
TillbakaVadstena - birgittinernas kloster
Under senmedeltiden fanns det många kloster i Sverige. Ett av Europas allra viktigaste kloster låg i den svenska staden Vadstena.
Den heliga Birgitta hade fått Guds befallning att bilda en klosterorden. 1384 kom äntligen påvens tillstånd, elva år efter Birgittas död. Birgitta hade själv bestämt hur klostret i Vadstena skulle vara organiserat. I klosterregeln står att klostret ska vara ett dubbelkloster med 13 munkar och 60 nunnor. Den som bestämmer ska vara nunnornas ledare, abbedissan. Birgitta hade också bestämt hur klosterbyggnaderna skulle byggas.
Nunnorna broderade vackra mässkrudar och altarkläden eller skrev av böcker. Några ägnade sig åt sjukvård. Medicinerna tillverkades av örter från klostrets egen örtagård. Nunnorna fick aldrig lämna klostret.
Munkarna skulle hålla mässor och ta emot bikt både på klostret och i staden. Men de hade också andra arbeten. En kunde vara en duktig urmakare. Några andra kunde konsten att göra fönsterglas. Vadstena kloster var mycket rikt och ägde stora gods och gårdar. Därför sysselsattes flera av munkarna och nunnorna med att sköta klostrets räkenskaper.
Sex gånger per dag samlades munkarna och nunnorna i kyrkan till tideböner, en kort gudstjänst där man sjöng, bad och läste ur Bibeln.
Vadstena kloster hade ett stort bibliotek och fungerade som ett svenskt kulturcentrum.
Flera birgittinerkloster uppfördes runt Östersjön, bland annat i Mariager och Maribo i Danmark och i Tallinn i Estland. Alla dessa förstördes i samband med reformationen under 1500-talet.