Möt medeltiden

Tillbaka

Att vara kvinna

Att vara kvinna

Det fanns många starka kvinnor under medeltiden. Man och hustru var beroende av varandra och arbetade mycket tillsammans. I lagen var dock kvinnan underställd mannen. När en kvinna skulle gifta sig måste hennes mor och far godkänna mannen. På en bondgård behövdes såväl kvinna, man som barn. Kvinnan hade hand om hemmet och de små barnen. Hon hade också ansvaret för djuren och mjölkningen liksom att spinna, väva och sy kläder. Mannen skötte sysslorna ute på marken, han sådde och plöjde. Gemensamt arbetade hela familjen med höskörd och sädesskörd. Om mannen dog hände det att hustrun ensam tog över ansvaret för gården och drev den vidare tillsammans med de vuxna barnen. Även bland borgarna var hustru och man beroende av varandra. Man hjälptes åt i verkstaden och med försäljningen av varor. Om mannen dog var därför hustrun ofta väl insatt i arbetet och kunde ta över. På så sätt kunde hon få ansvar som handelsman eller hantverkare i staden. Så skedde till exempel i Kalmar 1416 när Christina Panipola tog över ansvaret för familjens bageri då hennes man dog. En viss frihet och ett visst välstånd kunde kvinnor uppleva inom klosterlivet. De slapp beroendet av en man och de ofta besvärliga förlossningarna. De hade det också bra materiellt och var väl ansedda i samhället. Inom högadeln var kvinnornas ställning en annan än bland bönder och borgare. Redan när flickan var liten började föräldrarna planera vem hon skulle gifta sig med. Genom ett bra giftermål kunde släkten bli starkare och få mer inflytande. Det var inte ovanligt att kvinnorna giftes bort i unga år med en något äldre adelsman. I alla familjer var det viktigt att få barn. På det sättet fick man efter en tid arbetskraft på gården eller i verkstaden. I adelsfamiljer levde släkten vidare genom barnen. Förlossningarna kunde dock vara besvärliga och smärtsamma för kvinnan. Om en kvinna blev änka kunde hon överta ansvaret för gården, i verkstaden, men också på adelsgården eller på slottet. Några av medeltidens mest betydelsefulla personer var kvinnor och änkor: drottning Margareta och den heliga Birgitta.