Aspeland låg långt från en stad. Ändå hade man en del kontakter med Kalmar. När det var den stora årliga frimarknaden i staden i slutet av augusti, Bartolomeimäss, tog sig många människor till staden. Då klövjade man en häst och tog med sig ämnesjärnen som framställts, jordbruksprodukter som smör, ost, kött och säd liksom ved och trävaror till staden. Man gick längs den gamla landsvägen.
Böndena förundrade sig säkert över den märkliga företeelse som Kalmar var. Så många människor hopgyttrade på en liten yta. Här fanns en enorm kyrka, kloster, skola och spännande krogar. Dessutom pratades här främmande språk, framför allt tyska. Det fanns nog mycket att berätta om när man kom hem från den stora staden. Här fanns också intressanta varor man kunde köpa. Med sig hem kunde bönderna ha det livsviktiga saltet, främmande och dyra kryddor som peppar, nejlika, ingefära, kanel eller saffran. De kunde köpa tyger från Flandern i klädeshuset "Panneryng" nära hamnen. De kunde inhandla rhenländskt eller franskt vin från stadens vinman eller tyskt öl. Kanske blev det fest när de kom hem.
Läs mer om Kalmar och dess befolkning under "Möre".