Den medeltida människan skilde på vardag och fest. Eftersom vardagen ofta var hård och slitsam tog man alla tillfällen till fest.
De kyrkliga festerna var viktiga. Under året ordnades helgonfester flera gånger. Den dagen som kyrkans eget skyddshelgon firades samlades alla människorna i socknen för en stor fest både i och utanför kyrkan. Även andra helgon firades med större eller mindre intensitet under året. Man hade särskilda stavar i trä, kalenderstavar, för att hålla reda på när ett särskilt helgon skulle firas.
Den största kyrkliga festen var påsken. Påskdagen var en stor glädjefest, som började med midnattsmässan i kyrkan. På påskdagen åt och drack man gott, gav varandra presenter och målade ägg. Påsken föregicks av en 40 dagar lång fasta då man inte fick äta kött. Innan den långa fastan hade man också en stor fest, fastlagsfesten. Fastlagen firades med festliga upptåg, lekar och ett överdåd av mat. Sen dröjde det ända till påskdagen innan man fick äta mycket och gott nästa gång.
Julen var också en stor högtid. Veckorna före jul, advent, var en fastetid. Då förberedde man julen på olika sätt: grisen slaktades, ölet bryggdes och brödet bakades. Huset pyntades och man ställde ut mat till vättar och andra goda väsen som fanns på gården. Efter julnattsmässan började festen med god mat och många lekar. Under jultiden, fram till Sankt Knuts dag den 13 januari, fick endast de nödvändigaste arbetena utföras på gården.
Andra stora fester under året var valborgsmässoafton, pingst, midsommar, Mikkelsmäss den 29 september, då man firade årets skörd och Allhelgonadagen i början av november. Under försommaren, mellan sådd och höslåtter, hade man också fest. Då samlades ungdomarna till lekar och tävlingar på en slät gräsplan, en lekvall, för att se vem som var starkast eller vem som kunde springa fortast.
Läs mer om livets fester under "Livet i staden. Vardag och fest".