Precis som hantverkarna hade sina sammanslutningar, skrån, hade handelsmännen sina gillen. Gillena var i första hand till för att hjälpa varandra i olika situationer, till exempel att hjälpa en änka vars man blivit borta på havet eller en gillesbroder som blivit sjuk. De första gillena uppstod redan under 1100-1200-talen. De var sedan vanliga i städerna under hela medeltiden. Handelsmannagillena styrde handeln i de medeltida städerna. Gillena var till en början organiserade efter vilka städer eller områden handelsmannen seglade till. I Lübeck fanns till exempel Grönlandsfarargille, Gotlandsfarargille och Bergenfarargille för de köpmän som seglade till dessa platser. När köpmännen slutat resa runt själva bildades gillen efter varan handelsmannen handlade med. I Kalmar fanns t.ex. ett rikt klädeshandlargille som kallades S:t Christoffers gille efter sitt skyddshelgon. Gillena hade ofta mycket pengar och byggde stora samlingshus där man hade gillesfester. I Lübeck finns ett sådant hus bevarat från 1500-talet. Det är skepparnas gilleshus. De ledande inom gillena var ofta samma män som var styrande i stadens råd. Ekonomisk och politisk makt gick hand i hand.