Människor har i alla tider ägnat sig åt lekar, tävlingar och spel. Så var det också i den medeltida staden. När man hade tid över, vid fester och högtider, bedrev man olika former av idrotter och tävlingar. Brottning, dragkamp, löpning, hopp och styrkeprov var populära idrotter. Borgarna skulle även kunna gå vakt och försvara staden. Därför övade de sig i bågskytte och armborstskytte. I många städer ordnades skyttefester med armborstskytte, löpning, hopp och kägelspel. Dessa utvecklades till stora folkfester där finalen var papegojskjutningen. De bästa skyttarna skulle skjuta ned en papegoja uppsatt på en hög stång. Adelsmännen bedrev en annan form av träning. De ville bli duktiga kämpar på slagfältet. Adelspojkarnas dröm var att få komma till kungens eller länsherrens borg och utbilda sig till väpnare. De första åren fick de bara hjälpa till. Men sedan kunde de ägna sig åt olika vapenövningar såsom fäktning, bågskytte, armborstskytte och spjutkastning. Uthållighet och styrka tränades genom löpning, hopp, klättring, simning och brottning. Att kunna rida bra var också viktigt för en väpnare och soldat. Väpnarna och riddarna kunde ibland visa upp sig i torneringar. Dessa ibland ganska farliga uppvisningar ägde rum i samband med ett kunga- eller furstebesök eller vid någon stor högtid i staden. Olika former av brädspel och kägelspel var populära i staden. Schack och hnefatafel utgjorde ett slagfält i miniatyr. Här gällde det att visa sig duktig på brädan i stället för ute i kriget. De svarta och vita pjäserna var en bild av kampen mellan det onda och det goda. Kägelspel och knektspel var populära spel bland såväl adel, borgare som munkar. I slutet av 1300-talet kom kortspelet till staden. Det blev snabbt populärt liksom tärningsspel varit redan tidigare. Enligt lag fick man inte satsa mer än en mark när man spelade tärning. Läs mer om lekar och spel även under "Livet på landet. Vardag och fest." Beskrivningar över olika medeltida idrotter, lekar och spel finns att köpa hos Kalmar läns museum.