Möt medeltiden
TillbakaRådet
Rådet var stadens styrelse som bestämde i staden utifrån den lag som fanns. Rådet beslöt om vilka som fick bo i staden, hur höga skatterna skulle vara, vilka som skulle anställas som stadsvakter med mera Rådet var också stadens domstol. Enligt Magnus Erikssons stadslag skulle rådet i de svenska städerna bestå av sex borgmästare och 30 rådmän som skulle tjänstgöra vart tredje år, två borgmästare och tio rådmän åt gången. Oftast valde man färre personer eftersom få städer var så stora att man kunde få ihop 36 personer. Nya medlemmar i rådet valdes endast när någon rådman dött eller avsagt sig. Det var rådsmedlemmarna själva som valde nya rådsmän. Invånarna i staden fick veta vilka som valts vid ett allmänt möte för alla borgarna i staden, på Valborgs dag, det vill säga första maj. Rådet sammanträdde på rådhuset. När särskilt viktiga ärenden skulle tas upp kallades till allmän rådstuga. Då var alla borgare med och hade rätt att säga sin mening. Rådet tog ut skatt av borgarna i staden. Pengarna användes för reparation av rådhuset, avlöning av stadens tjänstemän (borgmästare, skrivare, rådmän, synare, stadsvakter) eller för det lokala försvaret. Rådets sammanträden och beslut skrevs upp i stadens Tänkebok. Idag finns fyra sådana bevarade i Sverige; för Stockholm, Kalmar, Arboga och Jönköping. Det är i första hand i dessa man kan finna namn på borgare från medeltida städer. I de tyska städerna motsvaras Tänkeböckerna av Niederstadtbücher. Det finns ett flertal sådana kvar.