Koggen är den mest kända fartygstypen från medeltiden. Det var ett kraftigt fartyg som lastade mycket och som därför spelade en viktig roll för hansans handel. De första koggarna hade en mast med ett segel, men senare blev de både två- och tremastade. En typisk detalj på dessa fartyg var de uppbyggda plattformarna i både för och akter.
I slutet av medeltiden ersattes koggen av en båttyp som kallades holk. Den var bredare och fylligare och lastade mer varor än koggen. På både koggar och holkar har många varor förts mellan städerna vid Östersjön.
Det byggdes även andra fartygstyper med olika skrovform och med andra varianter på master och segel. De hette kravell och karack och var jämförelsevis stora och mycket starkt byggda.
Förändringarna av fartygen gjordes för att de skulle kunna ta mer last och för att de skulle segla bättre och säkrare. Skeppsbyggarna och timmermännen utvecklade nya hantverksmetoder som gjorde att de kunde bygga större fartyg som var starka och sjödugliga. Det var också något lättare för sjömännen att hissa segel när de enmastade fartygens stora segelytor delades upp på flera mindre segel på två eller tre master.