Från sina slott kunde kungen kontrollera sitt rike. Varje slott hade ansvaret för ett visst område. Det kallades för ett slottslän eller ett fögderi. Slottslänen varierade i storlek och betydelse beroende på var i riket de låg. Gränsområdena var alltid viktiga. På slotten satt kungens fogdar som styrde och ställde i länet. Han såg till att bönderna betalade sina skatter, både de normala skatterna och de extra skatter som beslutades. De bönder som brukade kungens jordar (kronobönderna) betalade en avgift som gick direkt till att underhålla borgen, till soldaternas löner och till tjänstefolket på borgen. Avgiften kunde bestå av både pengar och varor. Alla bönder kunde också bli tvungna att göra dagsverken på borgen. Borgen fordrade ständiga reparationer och tillbyggnader. Genom borgarna och slottslänen behärskade kungen hela riket. Från borgarna skickade fogden ut sina män i länet för att kontrollera att allt var som det skulle, att alla betalade sin skatt och sina avgifter och att det inte fanns några bönder som funderade på att göra uppror. Flera fogdar blev ökända för sin hårdhet. En del fogdar byggde upp en egen maktposition i länet. Kungen överlämnade ibland länen att helt skötas av en adelsman. Det kallades att han fick området som förläning. Adelsmannen fick då alla inkomster i länet mot att han svarade för soldater och försvar av området. En del adelsmän fick en förläning för att han lånade ut pengar till kungen. Inkomsterna från länet var då en betalning av lånet. Ofta var fogdarna i områden som förlänats mycket hårda eftersom det gällde för dem att ta in så mycket pengar som möjligt.