På en flack höjd vid en sjö ligger en borg. Runt borgens fot har en vallgrav grävts. Stenhuset, där väpnaren herr Sten och fru Kristina bor, står på ena sidan av gårdsplanen. På den andra sidan finns flera trähus. I ett av dem bor fogden med sin familj. I ett annat hus bor tjänstefolk och hantverkare, sammanlagt femton personer. Dessutom finns ett stall, en lada, ett fähus och en smedja. Till borgen hör också sexton gårdar som brukas av bönder mot en arrendeavgift.
Sten och Kristina har fyra barn. Ebba, den äldsta dottern, är gift med väpnaren herr Johan. Äldste sonen, Jakob, tränas till krigare och bor för tillfället hos en rik släkting som är riddare. Jakob kan vara rätt säker på att själv få bli frälseman med rustning en dag. Med alla gårdar som fadern äger kommer han att ha råd att köpa både rustning och vapen. Nästa son Peter ska försöka bli präst. Yngsta dottern, Katarina, 8 år, är redan bortlovad till herr Anders Lejonansiktes son Johan. De ska gifta sig när Katarina fyller 13 år, det har föräldrarna bestämt.
Efter morgonmålet går herr Sten igenom med sin fogde vilka arbeten som ska utföras under dagen. Smeden måste laga rustningen som skadades vid den senaste torneringen. Tjänstefolket ska ta hand om all mat som bönderna betalar i arrende. Herr Sten påpekar att fogden noga ska kontrollera att bönderna gör rätt för sig. Det kan nämligen hända att de försöker komma undan och betala mindre än vad som är överenskommet. De ska betala både penningar och kött, smör, ägg och grönsaker. Sedan ska fogden se till att de gör sina dagsverken och bygger färdig bron över ån.
Under dagen kommer också broder Benedictus, en munk från det närbelägna klostret, till borgen. Han stannar några dagar för att undervisa sonen Peter i den kristna läran och latin. Senare ska Peter läsa vidare på katedralskolan i Linköping och eventuellt vid universitetet i Paris.
På kvällen samlas adelsfamiljen till en måltid. Maten består av fisksoppa, stekt kyckling, blodkorv, kokt vitkål och rågbröd. Till maten serveras ett franskt vin som är en gåva från herr Anders. Senare på kvällen tänder fru Kristina ett vaxljus och broder Benedictus berättar legenden om den helige Sigfrid och hur han kristnade smålänningarna.