Erik var svensk kung i mitten av 1100-talet. Legenden om hans liv och martyrdöd skrevs ned i slutet av 1200-talet. Erik är främst känd som den som kristnade Finland. Finländarna var dock motsträviga och Erik och hans män fick ta till vapnen. En våldsam strid utbröt och finnarna besegrades.
"Efter den stora segern kastade han sig ner på marken och bad till Herren under tårar, ty hans hjärta var alltid mycket fromt. Då frågade honom en av hans män, varför han grät, när han hellre borde glädjas över att ha besegrat Kristi fiender. Man berättar att han svarade: 'Jag gläder mig verkligen och prisar Herren för denna seger, som han givit oss, men jag sörjer djupt över att så många själar i dag gått under bland dem som skulle ha sparats till evig frälsning, om de fått mottaga trons sakrament. När därför folket kallats samman - det som återstod av det - fick deras land fred, Kristi tro förkunnades, det stora flertalet blev döpta, kyrkor grundades och den helige biskopen Henrik, som nämnts tidigare, insattes där som biskop, präster tillsattes, och allt annat ordnades som hör till den kristna kulten. Till sist återvände kungen till Sverige med sin strålande seger."
Erik den helige är Sveriges speciella skyddshelgon. Han firas två gånger varje år, 24 januari och 18 maj.