Möt medeltiden
TillbakaBönderna och järnframställning
Bönderna i Emådalen levde på odling och boskapsskötsel. De hade åkrar med korn, råg eller lin och ett antal djur. I skogsbygderna var odlingsmarken sämre. Där kompletterade man de små åkerlapparna och djuren med skogsbruk, kolning, tjärbränning och inte minst järnframställning. I hela skogsbygden smältes mycket järn, fr.a. under 1200- och 1300-talen. Området runt Madesjö-Bäckebo och Gullabo-Karlslunda är det område i norra Europa som har den mest omfattande järnframställningen vid denna tid. Även i Handbörd var järnframställningen omfattande. I Fagerhults socken talas det om mästersmeden Veland. Denne skicklige smed har hämtat sitt namn från diktens Volund, en sagohjälte som var mycket duktig på att smida. Dikten "Volunderkvida" berättar om denne smed. Tänk att det i Fagerhult funnits en lika skicklig smed som Volund! Det säger en hel del om järnframställning och smide i regionen.
Järnet som framställdes av bönderna klövjades på hästen eller lades på kärran och drogs till staden Kalmar. Kalmar blev en stor utförselhamn för järn till de tyska städerna.
Bönderna som levde på en omfattande järnframställning kan vi kalla för järnbönder. Idag ser vi spår efter dem inte minst genom de många slagghögarna, slaggvarparna.
Läs mer om järnframställning på "Möt medeltiden" Livet på landet, arbeten.