Möt medeltiden
TillbakaBöldpest, lungpest och blodpest
Det fanns tre olika slags pest: böldpest, lungpest och blodpest. Inga som fick lungpesten eller blodpesten överlevde. Några av dem som drabbades av bölder överlevde.
Pesten började ofta med frysningar i kroppen som snabbt övergick i hög feber. En del fick näsblod, andra började hosta blod. Den sjuke luktade illa och andedräkten var vidrig. Många fick svårt att andas. De flesta drabbades av svår huvudvärk, nästan så att huvudet skulle sprängas. Det värsta var törsten. Man blev så törstig så det spelade ingen roll hur mycket man drack. En del blev virriga och tokiga när pestbacillen drabbade hjärnan. De flesta dog inom någon dag. Man förstår att människorna kände sig förvirrade och hjälplösa.
På dem som fick böldpest slog bölder stora som äpplen upp under armarna, i ljumskarna eller vid halsen. Ungefär varannan av dem som insjuknade dog inom ett dygn. Om den sjuke överlevde så länge fanns möjligheten att skära upp bölden så att varen rann ut. Då hade man chansen att klara sig.
Lungpesten var värre. Ingen som fick pesten ner i lungorna klarade sig. Man hostade blod, fick en våldsam huvudvärk, kände en oerhört törst och dog inom några dagar.
Lika farlig var blodpesten. Mörka fläckar slog upp överallt på kroppen. Det var stora blödningar under huden. Därför kallades sjukdomen ibland för svarta döden.
Pesten hade många namn. En del kallade den stora döden eller svarta pesten. Långt senare kom den att kallas digerdöden. Diger betyder stor.