Möt medeltiden
TillbakaEnsamgårdar
Most farms in the Nordic countries were isolated, especially in the forests, where the soil was poor and gave small crops. Single farms were common by the Norwegian fjords, on Iceland, in the forests of Finland, in the provinces of Värmland and Dalarna and in large parts of Småland.
De flesta bondgårdar i Norden låg för sig själva, helt ensamma. Detta gällde framför allt i skogsbygder med mager mark som inte gav så stora skördar. Ensamgårdar var vanliga vid de norska fjordarna, på Island, i Finlands skogar, i Värmland och Dalarna liksom i stora delar av Småland.
I skogsbygderna hade boskapsskötseln stor betydelse. Man betalade sin skatt i kött, smör och ost. Skogen användes också till kolning och tjärbränning. I vissa områden framställde man järn. Ur skogen hämtade man byggnadstimmer, virke och ved. Där fanns de vilda djuren som man jagade.
Bönderna på ensamgårdarna framställde i regel allt vad de behövde. Bodde man långt från staden måste upplevelsen ha varit desto större när man tog sig in till stadens marknad. Bönderna sålde skinn, ved, timmer, smör, kol, tjära eller järn. När man kom hem hade man spännande nyheter att berätta och fina, främmande varor. Vid kyrkbesöken träffade man också vänner och släktingar och barnen sina lekkamrater.