Möt medeltiden
TillbakaByn
I områden med goda jordar bodde man i byar. En by bestod av två eller flera gårdar, sällan fler än tio gårdar. I Norden fanns det enstaka byar i Danmark med ett tjugotal gårdar.
Gårdarna i byn kunde var utplacerade på många olika sätt. I vissa områden, bland annat på Öland, låg gårdarna på rad längs en bygata. I andra områden bildade de en klunga. De naturliga förutsättningarna avgjorde i regel hur byn såg ut.
Åkrarna och ängarna var samlade i inhägnade gärden eller skiften. Byn kunde ha ett, två eller tre skiften. Fanns det tre skiften var det alltid ett som inte brukades. Det låg i träda för att ge bättre skörd när det plöjdes upp nästa år.
Varje gård hade en åkerbit i varje skifte. Var det många gårdar blev det i regel långsmala åkrar, så kallade tegar. Ju större gården var desto bredare teg fick man. Eftersom tegarna låg tätt ihop behövde bönderna samarbeta och komma överens om vad man skulle odla och när man skulle plöja, så och skörda. Man hjälptes också åt med att bygga och reparera hägnaderna runt gärdena, så att djuren inte kom in och förstörde grödorna.
Området utanför gärdena, åker- och ängsmarken, kallades utmarken. Dessa marker utnyttjade man gemensamt för skogsbete till djuren och fiske i sjöarna.
Bygdemenskapen gällde inte bara arbete. Man delade också fester, glädje och sorg. Barnen hade alltid lekkamrater.