Möt medeltiden
TillbakaHandel
I slutet av 1200-talet förbjöds all handel med varor på landsbygden. Det var i städerna man skulle köpa och sälja sina varor. Genom tullar och skatter fick kungen inkomster av handeln samtidigt som handelsmännen i städerna kunde försörja sig. De köpte upp varor från bönderna runt staden eller stora partier av hantverkarnas varor och sålde dessa vidare till utlandet. På så sätt kunde de importera sådant som inte fanns i det egna landet som vin, fina tyger, salt och kryddor. Handelsmännen i Norden hade goda kontakter med andra länder och städer. Många av dem kom från Tyskland. Tyska handelsmän låg bakom grundandet av flera städer på 1200-talet, bland annat Riga och Königsberg. I många städer sköttes den mesta handeln av tyskar. Med vissa städer, bland annat Stockholm och Kalmar, skrev de speciella avtal om hur handeln skulle skötas. Det gav tyskarna lägre tull och goda inkomster. Även nordiska handelsmän kunde ha förmåner i tyska städer, bland annat hade Kalmarborgare och ölänningar under 1200-talet ett avtal om handel i Greifswald.