Möt medeltiden

Tillbaka

Mat

Mat

Den medeltida maten varierade mycket mellan vardag och fest, och mellan rik och fattig. En vanlig dag åt en hantverkarfamilj gröt och bröd till frukost, kålsoppa eller en rotfruktsgryta med bröd och salt sill till middag. Man drack stadens öl eller vatten. När det var fasta fick man inte äta kött eller festmat. Då åt man i stället fisk. Varje fredag var en fastedag. Före påsk och jul var det långa fastetider. Mer än hälften av årets dagar var fastedagar. Dagen efter en lång fasta var en stor festdag. Så var det på påskdagen och juldagen. När man hade fest slog man på stort. Då kunde det serveras många rätter, kanske tio-femton olika. Då kryddade man maten med utländska kryddor som peppar, kanel, nejlika, ingefära eller saffran. En festmåltid i stadens gille eller på påskdagen kunde bestå av löksoppa, rågbröd, kallskuret (korv, blodkorv) och kokt gädda eller lutfisk, kött, rotfruktsgryta och fruktkompott. Till detta drack man tyskt öl eller franskt vin. De flesta borgare i staden hade små trädgårdsland, kålgårdar, utanför staden. Där odlade de sina grönsaker och rotfrukter. En del hade också höns och någon gris. Detta räckte dock inte långt när man skulle laga mat till familjen. En gång i veckan gick kvinnorna till torget och köpte in det som behövdes, till exempel mjöl, smör, ost, kött. I klosterträdgården odlades det spännande växter liksom äpplen och päron. Det var lättare att få tag i fina matvaror och kryddor i staden än på landet. Risken var dock stor att det skulle bli brist på mat vid vissa tider på året eftersom borgarna inte odlade så mycket själva. För att maten skulle hålla sig under vintern så saltade man den eller torkade den. På våren och hösten kom saltfartygen från Lübeck eller någon annan tysk stad till staden. På följande sidor får du recept på medeltida mat. Läs mera om mat under "Livet på landet. Vardag och fest"