Visby var en av de städer där det tyska inflytandet var stort. Staden hade tidigt tyska lagar. Med sitt läge mitt i Östersjön kom Visby att spela en viktig roll i handeln mellan Nordtyskland och Baltikum. Under en period på 1300-talet ledde Visby också den svensk-livländska grenen av Hansan. Borgerskapet i Visby kom i motsättning till folket på landsbygden. Det berodde i första hand på att borgarnas handel blev mer omfattande än den handel som de gotländska bönderna ägnade sig åt. Under slutet av 1200-talet uppfördes ringmuren för att skydda staden mot anfall från bönderna. 1288 bröt ett krig ut mellan land och stad, ett krig som staden vann. 1361 erövrades Visby av den danske kungen Valdemar Atterdag som dessförinnan besegrat en bondehär strax utanför stadsmuren. 1398 intogs Gotland av Tyska Orden. Genom att danskarna betalade en stor lösensumma kom ön 1408 åter under den danska kronan. Gotland förblev därefter danskt fram till freden i Brömsebro 1645. Stora delar av det medeltida Visby finns bevarat. Främst märks ringmuren från 1200-talet och Mariakyrkan som nu är domkyrka i Visby stift, men även flera borgarhus som till exempel Burmeisterska huset och gamla Apoteket.