Du är här

Arbetsdagar och helgdagar
(sida 2 av 8)





©1996 Kalmar läns museum
2. Mat

En vanlig morgon åt bondfamiljen gröt och bröd. Till middag åt man bröd med fläsk eller sill, rotfruktsgryta eller ärtsoppa. På hösten när man hade skördefest eller slåttergille var det ett överflöd på mat. Då serverades den ena rätten efter den andra. De dyrbara kryddor man köpt i staden malde man och hällde ned i maten. Kanske hade man till och med köpt en kanna vin eller tyskt öl. Det var stor skillnad mellan vardagsmat och festmat.

Bonden odlade själv sin mat. Han odlade rotfrukter som rovor, kålrötter, palsternacka, lök, purjolök och morot. Också ärtor och bönor var viktiga livsmedel. De vanligaste sädeslagen var korn och råg. Många bondgårdar hade sin egen bigård för den söta honungens skull. Mycket av detta sålde bonden i staden. Men det som han i första hand sålde var de varor som inte stadsborna hade: smör, ost, kött, honung. Dessa varor lämnade bonden också i skatt. Det innebar att man sällan såg smör, ost eller kött på bondens bord. Om bondgården låg nära staden kunde någon ur bondfamiljen gå in dit varje vecka och sälja sina varor. Annars fanns det en eller två stora marknader om året i staden då många kom för att sälja.

Bonden bodde nära skogen med vilt att jaga och bär och nötter att plocka. I sjöarna och i havet fanns fisk. Rätten att jaga i skogarna hade varit något självklart för bonden, men under medeltiden kom adeln att lägga beslag på rätten till jakten för sitt eget nöjes skull.

För att maten skulle hålla under vintern så saltade man eller torkade den. Saltet köpte man av de tyska handelsmännen i staden. Det var ingen större skillnad på maten i staden och på landet. Kanske använde man oftare sällsynta kryddor i staden, men samtidigt hade bonden alltid tillgång på mat eftersom han odlade själv.

Läs mera om mat under "Livet i staden. Vardag och fest"

Exempel Bröd och gröt
Exempel Rotfrukter, fläsk and strömming