Karl Knutsson, 1408-1470, var en de mest betydelsefulla personerna i Sverige under 1400-talet. Han är den ende som varit kung tre gånger, nämligen 1448-57, 1464-65 och 1467-70. Karl Knutsson var i centrum för de hårda unionsstriderna i mitten av 1400-talet. Han medverkade till att Sverige bröt sig ur unionen med Danmark och Norge.
Karl Knutsson ägde gårdar i flera delar av riket, bland annat i Aspeland, Sevede och norra Tjust. Han bodde en viss tid på Fågelvik i Tryserums socken i norra Tjust (numera Östergötland).
Karl Knutsson blev riksföreståndare redan som 30-åring 1438. Tio år senare 1448 kom han med en armé från Finland för att ta makten i Sverige. Hårda strider utbröt i olika delar av landet mellan Karl Knutssons armé och unionsvänliga trupper som innehöll både danskar och svenskar. Karl Knutsson blev vald till kung i Sverige 1448, men ända till hans död 1470 pågick det strider mellan unionsvänner och Karl Knutsson och hans armé. Stridslyckan vände flera gånger. Vissa år regerade Karl Knutsson, andra år satt den danske kungen även på Sveriges tron.
Aspeland och Sevede råkade ut för strider flera gånger under den här tiden. 1454 brändes Vimmerby stad av Kristian I:s trupper i striderna. Dessutom förstördes ett flertal bondgårdar vid olika tillfällen. Inte minst de gårdar som Karl Knutsson ägde hamnade mitt i stridslinjen. Det var nog tufft att vara bonde med Karl Knutsson som ägare och med strider som ständigt hotade.
Karl Knutsson ansågs som en hårdför person. Han hade förmågan att driva igenom sin vilja.