Möt medeltiden

Tillbaka

Kloster

Kloster

Kloster byggdes både i staden och på landet. I Norden uppförde munkar och nunnor ur cistercienserorden och benediktinerorden kloster på landsbygden. Klostren blev som stora gårdar med jordbruk och byggnadshantverk, med snickeri, smide och läderarbeten. De praktiska arbetena skötte lekbröderna. På Varnhems kloster i Västergötland byggde man ledningar så att munkarna skulle ha tillgång till rinnande vatten.

Munkarna och nunnorna var duktiga på sjukvård och mediciner. Ofta kom sjuka och skadade till klostren och fick vård. I klosterträdgården odlades läkeörter. Behövde någon åderlåtas fick man hjälp av munkarna. De skar upp en blodåder och tappade det gamla blodet.

Klostren blev träffpunkter på landet. Resande människor fick bo över i gästrummen. Klostren blev kulturcentra där man kunde samtala och läsa böcker. Munkarna hjälpte till med att skriva testamenten eller kontrakt. Det var inte ovanligt att politiska möten hölls på klostren.

Många kloster ägde ett flertal gårdar. De bönder som brukade dessa gårdar betalade en hyra, ett arrende till klostret. En syssloman från klostret kom regelbundet ut till bondgårdarna för att kontrollera att gården sköttes riktigt och att bönderna betalade in sin hyra, sitt arrende.

Det fanns ett flertal cistersiencerkloster i Norden under medeltiden, bara i Sverige ca 15 stycken. Munkkloster fanns bland annat i Herrevad i Danmark, Nydala (Småland), Alvastra (Östergötland), Varnhem (Västergötland) och Roma (Gotland) i Sverige, nunnekloster i Vreta och Askeby i Östergötland. Knudsklostret i Odense, Allhelgonaklostret i Lund och Nidarholm vid Trondheim tillhörde benediktinerorden.

Läs mer om kloster under "Samhället. Kyrkan" och "Livet i staden. Kyrkor och kloster"