Möt medeltiden
TillbakaKalmar
Kalmar var en av Sveriges viktigaste städer. Under större delen av medeltiden var Blekinge danskt och då låg Sveriges gräns mot Danmark nära Kalmar. I slutet av 1100-talet lät kung Knut Eriksson bygga ett försvarstorn, en så kallad kastal, för att få kontroll över den sydligaste delen av riket. I slutet av 1200-talet uppfördes en stor och magnifik borg runt kastalen. Intill kastalen och borgen växte staden Kalmar upp. Kalmar var en av de första städerna vid Östersjön som anlades efter tyskt mönster. Förutom att kungamakten ville ha full kontroll över riket ville man även få inkomster från handeln. Genom Kalmarsund gick nämligen en viktig handelsled. Redan tidigt kom de tyska handelsmännen att vara mycket aktiva i Kalmar. Från stadens hamn skeppades det ut varor som järn, smör, ost och skinn. Varorna fördes söderut till de tyska städerna. Till Kalmar kom salt, kryddor, tyger, vin och öl. Till Kalmar kom också det nya Europa med munkar, böcker, riddare, katedraler, skolor, nya maträtter med mera. Man kan säga att Kalmar var Europas port mot Sverige. Eftersom Kalmar var ett gränsfäste byggdes en ringmur runt staden. I centrum låg torget med sitt rådhus. Intill reste sig en av landets största kyrkor, tillägnad Sankt Nicolaus. Nära slottet låg dominikanerklostret. Strax utanför murarna fanns ett nunnekloster av dominikanerorden. Omedelbart norr om staden låg helgeandshuset där sjuka och gamla togs omhand. Inne i staden fanns också en mindre kyrka, Birgittakyrkan, känd från 1400-talet. Stadens handelsmän bildade det mäktiga Kristoffergillet med två gilleshus, där man hade sammankomster och fester. Kalmar hade ca 2000 invånare omkring år 1400 och var en av de största städerna i Sverige. Staden var under hela medeltiden centrum för viktiga politiska händelser och möten. Den mest kända inträffade 1397 då den så kallade Kalmarunionen mellan de nordiska länderna befästes och kung Erik kröntes i storkyrkan.